hernvall

Nedrans vilken konstig känsla, sitter i parken i Beckenham och lyssnar på musik antagligen sista gången i mitt liv. Kommer antagligen aldrig gå på dessa gator igen. Tänk hur mycket jag har längtat till att åka hem, och imorgon är det dags. Men just nu känns det faktiskt ganska sorgligt att åka, har ändå spenderat 7 månader av mitt liv här.

Nu sitter jag som sagt i parken, försöker mest bara få tiden att gå eftersom att det är en städerska i lägenheten, har ätit jätte god frukost som jag avslutade med en kaffe milkshake som a sådär läskigt god. Helt klart värt det!

Nu ska jag nog gå och ta en kaffe till och sen bege mig tillbaka till lägenheten och kolla läget, efter det ska jag förbi skolan och ändra min adress för att sen möta upp Mikel och hans bror för att ta en avskedsöl. Sorgligt..

Men det ska hur som helst bli väldigt skönt att åka hem imorgon, ska träffa Kajsa på kvällen. Tror det inte finns någon som jag har längtat så mycket efter som henne, min fina, roliga och helt underbara bästa vän. Börjar nästan gråta nu när jag tänker på att jag ska få träffa henne imorgon. Men nu får jag faktiskt ta tag i mig själv och ta en kopp av livets dryck! Uppdaterar säkert redan ikväll igen.